Svårt att andas

Jag har sedan ett år tillbaka upplevt något extremt konstigt och obehagligt. Jag har svårt att få luft emellanåt. Det yttrar sig som att jag kippar efter andan desperat, men utan att riktigt lyckas, och jag får mer och mer panik av det.

Min tillfälliga lösning är att dra några djupa andetag med magen (något jag lyckligtvis har någorlunda koll på sedan min tid med yoga). Dock upphör inte problemet helt, utan dämpas bara något, för att sedan börja om.

Jag blir så stressad av detta. När jag försöker dra djupa andetag som ju mildrar problemet något, inträffar nästa konstiga sak. Jag börjar ofta gråta. Det känns så jäkla dumt och konstigt och jag vet egentligen inte hur det kunnat bli såhär. Misstänker ju att det är ångest som tar sig fysisk form. Men vet absolut inte hur jag ska lösa det på lång sikt.

Det jag vet är att problemen uppstår i samband med prestation. Särskilt studierelaterad prestation. Särskilt stillasittande skrivande studierelaterad prestation... När jag gör annat händer det inte lika ofta. Dock känner jag mig stressad hemma, och kan inte slappna av så lätt som jag borde i mitt eget hem. Det gör mig väldigt ledsen.

Lösningen på problemet vore ju att inte göra det som skapar problemen. Men så lätt är det ju inte. Har försökt knåpa på en lösning nu, som innebär praktik (förhoppningsvis), och jag hoppas verkligen det kommer vara ett bra miljöombyte. Men innan dess ska en uppsats in. Och egentligen två som släpar efter. Och därtill ska en tenta göras nu snart.

Jag går på mindre än sparlåga, och jag undrar verkligen hur länge detta håller. Önskar jag kunde åka iväg på en resa, med meditation, kung fu, yoga och tid för eftertanke.

I need to reconnect with my soul.