sepiatone loving

Our dreams, and they are made out of real things,
Like a shoebox of photographs,
With sepiatone loving,
Love is the answer
At least for most of the questions in my heart ,
Like why are we here? And where do we go?
And how come it's so hard?
It's not always easy,
And sometimes life can be deceiving,
I'll tell you one thing, its always better when we're together
(Jack Johnsson)

Veckans porträtt: Liv Strömquist

• fantastisk serietecknare och radioprogramledare
• född 1978
• politisk aktivist, feminist
• uppvuxen på Österlen, Skåne och bosatt i Malmö
• publicerad bl.a. i Galago, DN, Bang och Ordfront Magasin

Jag blev rekommenderad hennes senaste bok Prins Charles känsla av en av mina bästa vänner (som givetvis även hon är feminist), hon gav den till mig under en period när jag var väldigt nere och sa att "den här kommer du bli glad av". Jag föll som en fura från första sidan. Nu har jag kastat mig på hennes första bok, Hundra procent fett. Liv har medgivit att serierna trots det humoristiska har ett drag av undervisande i sig. Detta då hon blev inspirerad efter att ha rest mycket i Latinamerika och inspirerats av fackföreningar i Guatemala som gör undervisningshäften som serier. (http://www.sydsvenskan.se/samtidigt/article233393.ece)

 

Liv Strömquist kombinerar: charmig realistisk vardagsnära teckning med politisk medvetenhet och slagfärdighet, feminism rakt igenom med queeteoretiska inslag och ständigt återkommande ifrågasättande av heteronormen. Det är så klockrent som det kan bli.

Mitt budskap: läs Liv Strömquist. Jag behöver inte uppmana er att njuta därav, för det kommer komma av sig själv.



Bild: Wikipedia



Zzzzz

Jag sover. Och sover. Och är ändå trött.

Vaknade med huvudvärk idag och måste plöja igenom två mastodontdokument inför seminarium i morgon. Ögonen går i kors, huvudvärken bultar på.

Jag får försöka ändå.

Nu blir det frukost. Gott hembakat bröd från igårkväll. Jag och K köper aldrig bröd, utan sedan ett år tillbaka bakar vi alltid själva. Billigare, nyttigare, godare!

Fina blommor jag fått av K.

Jag har kommit lite efter med min ambition att ha veckans porträtt, men det kommer snart. Lovar. Finns så många duktiga inspirerande människor att lyfta fram. Kommer snart.

"I häv ö sörprajs 4 ju"



Kärlek

Så underbart en torsdagskväll, överraskad av K som slutade (oväntat) tidigare och kommer hem med blommor, räkor och vitt vin. Helt perfekt. Och sen däckar vi klockan 22.00. Sover tio timmar. Behövligt? Ja.

Idag är mycket på dagordningen, fixa massa grejer, intervjun, med mera med mera. Har börjat inse mina begränsningar och försöker att säga nej till vissa saker när jag måste. Men det tar emot. Vill liksom hinna med allt allt allt hela tiden. Men man funkar ju inte så. Det är bara att inse. Vissa är dock trögare än andra - jag tillhör de förra.

Försöker hetsplugga nu för att komma ikapp det jag missat av T6. Känns ok, men det kan svänga snabbt i plugghumöret alltså. Nu gäller stenhård disciplin, med tanke på att min helg från och med idag består av diverse skojiga händelser som lätt kan förleda den mest idoga student.

Kärlek II.



alles verloren

Eller...? Äntligen över iallafall. Tentan var fruktansvärd. Den största och mest blodtörstande draken nånsin....

Skönt nu iallafall. Nya tag idag. Efter en skön kväll igår med finaste vännerna och K och hennes bror. Behövdes lite vin för att dränka sorgerna, haha.

Längtar efter värme. Resor. Uppleva, utforska, kasta sig ut liksom. Behöver något som inte är rutin och inrutat. Samtidigt vågar jag inte släppa totalt, för det kan lätt spåra ur liksom.

Ge mig en kram när du kommer hem K. Och håll min hand. Då löser sig allt.

...

Vill tillbaka. Hand i hand med K.

Uppe med tuppen

Finaste K har gått till jobbet, helt hysteriskt tidigt går hon upp. Jag är, stundande tenta till trots, på mycket gott humör - det känns som att jag flyger! Saknar dig K. Längtar till ikväll. Behöver våra stunder tillsammans, skratt och prat. Om smått och stort.

Idag blir sista råpluggsdagen innan tentan imorgon. Blir plugg med Els idag. Ett jobb ringde igår och ville ha intervju, vilket känns underbart, jag hoppas på att få det jobbet alltså. Hoppas hoppas hoppas.

Känner mig pepp. Igång. Glad. På G. Äntligen.

Jag. Foto av K.

Gay stuff

Så underbart trevlig kväll. Middag hos Kasper, och ny bekantskap i form av Hampus. Jag och K tyckte maten var superb, och efterrätten ska vi inte tala om - hemmagjord sorbet! Lyx i alla dess former. Sedan QX gaygala, ett måste, och en flärdfull och viktig tillställning. Tårarna rann en del, det måste erkännas. Hederspriset i år gick till den amerikanska politikern Joel Burns, som hade budskapet "It gets better" vilket han framförde på svenska med texasdialekt. Burns har i sitt engagemang bland annat dragit igång en Youtube-kampanj för att förhindra självmord bland unga homosexuella. Se hans känslofyllda tal i sin tjänst som politiker här: http://www.youtube.com/watch?v=ax96cghOnY4

Det berörde mig djupt. Det berör mig hela tiden. Så är det med den saken. Länge leve kärleken!

Nu efter detta tyngre, lite lättare material, bilder från gårdagens utekväll på fantastiska Wonk:

Jag måste inleda med att bjuda på en hemsk bild på en något berusad men lycklig jag:

Ingen CV-bild direkt.

Lycka kan vara att dansa hela natten lång

Gaygalan intresserar och inspirerar



Fint gäng



Tack till er för en underbar kväll <3

 Nu - plugg. Jag får inte festa bort en hel helg. Jag dyker ned i böckerna nu... jag lovar.
Els - nästa gång släpar vi dig till Wonk :-*

Vilken härlig dag

Jag säger bara en sak: solen skiner in genom vårt fönster, vi har sovit i vardagsrummet och vaknade för inte så längesedan. K fixade lyxig brunchfrukost. Hade en lyckad utekväll igår med finaste Kasper och en ny bekantskap därtill. Bilder från kvällen på vårt kära Wonk kommer senare, jag lovar.

Här kommer bild för att illustrera känslan just nu:

Solen, ljuset, kaffe och Buddha. Allt man behöver en sån här dag.

Fy fan

För oprovocerad misshandel. Det är faktiskt ett artbrott.

Vad hände med idén om peace, love and understanding...

Magkänslans anatomi

Fick denna boken av min sambos bror i julklapp. En mycket intressant läsning, där författaren Kristoffer Ahlström låter oss följa med in i psykologins värld som förklarar hur vi fattar våra beslut. Vi fattar ofta besluten med magen alltså, och precis som boken utlovar så inser man efter man läst den att man inte bör lita alltför blint på sin magkänsla...

Författaren tar upp hur vi bör tänka, och när vi gör bäst i att låta bli. Han tar upp riskkalkyler och sannolikhetsläror och redogör för tankegångarna och agerandet inom bankerna och finansvärlden under den förödande finanskrisen. Han tar även upp människans (o)förmåga att se orsakssamband i tid och otid, och raserar fullständigt många av de invanda föreställningar vi har.

Ahlström beskriver också hur lögnen kan fungera och varför vi ljuger som vi gör. Ett experiment beskrivs, som gjorts av en svensk forskare (Ekman) som kartlade människans alla ansiktsmuskler och de tänkbara kombinationer som de musklerna kan göra - allt detta för att kunna urskilja när en person ljuger. Vi försöker ofta läsa andra människor genom ord och ansiktsuttryck. Ekman lärde sig behärska ansiktets alfabet (genom att studera otaliga videoinspelningar av olika människor, både av lögnare och "ickelögnare", i slow motion) till den grad att han kunde snappa upp de mikroskopiska förändringar som inte ens den skickligaste lögnare kunde kontrollera och hålla tillbaka - s.k. mikrouttryck.

Avslutningsvis, en nästan klassiker vid det här laget enligt mig, författaren frågar sig varför nästan 1500 människor dog i inödan i biltrafiken efte den 11 september 2001. Människors riskbedömning av luftfartstrafiken baserad på magkänsla snarare än sannolikhetslära.

LÄS DEN!

Godermorgon i denna sal

Salen är vårt vardagsrum, vi har sovit i den utfällda soffan inatt. Vi gör det ibland bara för att det är så mysigt. Och för att vi gillar vårt vardagsrum.

Nu är det dags för plugg igen. Undrar om Els är vaken? Äter frukost nu och är allmänt taggad! Nypressad apelsinjuice igen. Det är verkligen guld. Det ger en kick som icke är jämförbar med "köpejuice".

Chip och hajk.

Bara en liten reminder och ett GRATTIS :)

Jag vet att många av er redan vet. Men det kan ändå behöva understrykas ibland.

Glädjer mig åt de änsålänge relativt få bevisen på ovanstående. Nyligen utnämndes en öppet homosexuell kvinna till en av de högsta juridiska ämbetena i Tyskland. Läs mer om det här: http://www.qx.se/samhalle/16582/oppet-lesbisk-i-hog-domartjanst

Stort steg framåt!

Kaffe, nypressad juice och hemmagjorda bullar...

Detta konsumerar jag just nu. Sitter och är alldeles nyvaken, men har precis fått bekräftat att det inte bara är jag som snoozar alldeles för länge...

Idag är det heldag med plugg. Känner mig pepp överlag, men har fett med huvudvärk :( Måste göras något åt.

Har drömt en massa konstigt, bl.a. om H&M. Jag tror det innefattade att jag faktiskt handlade något där.

Kollar på nyhetsmorgon, vädret: -40 har uppmätts någonstans norröver i vårt avlånga land. FY F-N vad kallt. Jag hade inte gått ut alltså. Jag tycker att våra -3 här är tillräckligt. Jag vet, jag är mesig.

Önskar jag hade en sån här mössa! Har de en sån på H&M månntro'?

Nu jäklar kör vi.

Åklagarloppet

Just nu snurrar allt i min skalle. Diverse straffrättsliga principer, hur man mäter ut straff enligt BrB, i vilka fall man ska välja fängelse eller skyddstillsyn/villkorlig dom... Etc. Etc.

Yr.

Får väl trösta mig med att jag antagligen kommer drömma fler verklighetstrogna drömmar där jag når mitt karriärsmål på ett mer alternativt sätt. Senast var det åklagarloppet, där den som helt enkelt kom i mål på bäst tid vann titeln som åklagare. Vad blir det härnäst? Utmaningar i stil med "Minuten" för att bli domare?

Drömmar är märkliga ting. Om de ens är ting.

Ska nog fundera vidare kring det mer sociologiska perspektivet kring straff. Tycker det är väldigt intressant med tanke på att det är mycket som står på spel samtidigt, av motstridig karaktär, när en dömd person skall "få sitt straff". Det skall både uppfylla allmänhetens krav, och rättmätiga sådant kanske, på moralbildande och avskräckande straff, samtidigt som det enligt svensk rättstradition finns tankegångar om att fängelse faktiskt är skadligt och endast bör tillämpas för de fall där det helt enkelt skulle gå emot folkopinionen. att inte låsa in den dömde bakom galler.

Jag tycker det är svårt. Jag tycker att det är väldigt svårt att bortse från gängse kritik mot fängelserna såsom varande rena "förbrytarskolorna". Klart att det blir så i många fall.

Jag tror på att människor behöver hjälp. Men jag tror också på rättvisan. Och att den som gör fel skall förstå att den gjort fel.

Åter till teknikaliteterna i BrB...

Els, ses imorgon 9 sharp!

Mian Lodalen

Har ju utlovat veckans porträtt, och jag är egentligen några dagar sen, men här kommer premiärporträttet:


Mian Lodalen

• Född i Jönköping 1962
• författare (Smulklubbens skamlösa systrar, Trekant, Dårens dotter, Tiger m.fl m.fl!)
• frilansjournalist 
• krönikör för QX
• lesbisk feminist som introducerade ordet "flata" i svenska språket
• inspirerande samhällsdebattör och föredragshållare
• Har sagt om det religiösa (tillfälliga) inslaget i sitt liv: "Jag hängde på KFUM, var med Korskyrkans scoutkår, åkte på flera kristna läger, frälste mig i Pingstkyrkan när jag var sju mot mina föräldrars vetande och konfirmerade mig….HerreGud, att jag har kommit ur det här med den mentala hälsan i behåll!" (citat http://bokhora.se/2010/mandagsmote-mian-lodalen/)

Helt fantastiska Mian Lodalen.

Jag läste Smulklubbens skamlösa systrar (Forum 2003) relativt nyligen, ja jag vet att man kan undra vad fan jag hållit hus sedan 2003! Jag har iallafall aldrig skrattat så högt och hjärtligt åt en bok jag läser. Mian skriver ärligt, varmt, och utan krusiduller om livet som kvinna, flata, ung, arbetande, icke arbetande, festande, ja, allt vad livet kan innehålla. Igenkänningsfaktorn finns där, även om mitt liv, so far, bestått av mer rutiner och militärisk självdisciplin än vad huvudkaraktärens liv bjuder på.

Inte långt efter att jag avslutat boken om My och "de skamlösa systrarna" kastade jag mig på Dårens dotter (Forum 2008), om Connie som inte är som andra tjejer men som går sin egen väg och gör sin egen grej. Stor igenkänningsfaktor i den boken också, och det rörde fram både skratt och lite tårar. Av glädje såväl som av vemod. Jag ville krama Connie och säga att det kommer bli bättre liksom.

Mian är genom sitt humoristiska sätt, sin ärliga framtoning och sunda värderingar en bra förebild enligt mig. Det behövs fler starka personligheter som på ett så modigt sätt vågar ge av sig själv och dela med sig av erfarenheter för att föra fram ett budskap i humanismens tecken. Dessutom är hon tidlös. Och rebellisk. Och sånt gillar vi. Oavsett ålder, kön, läggning. Människor som engagerar sig får ofta dra tunga lass för att de just engagerar sig i en fråga. Mian gör det med stil och med glimten i ögat.

Hennes nya bok Tiger har kommit ut nu och jag kan säga att jag direkt efter tentan i straffrätt kommer KASTA mig över den. Måste dock köpa den först, hehe. Tiger handlar också om Connie (Dårens dotter) och kanske får man tillfället att få en ännu mer fördjupad bild av denna intressanta (roman)figur under hennes tonårstid i, enligt mig, minst sagt överreligiösa Jönköping.




Foto: Peter Gustafsson (http://www.jnytt.se/)



Nu kör vi

Dags för en lång dag med plugg, straffrätt. Ska bli kul men är så himla trött, sov alldeles för länge efter att K gått till jobb. Jag är hopplös :P

Tur att jag har Els med mig idag. Tillsammans är vi oövervinnerliga, haha!

K - vila nu. Ses ikväll. Puss på dig.

huvudbry

Jag älskar verkligen att lära mig saker. Jag älskar att få utbilda mig och fördjupa mig i ämnen. Men just nu snurrar skallen av olika begrepp och termer och teorier och jag börjar bli snurrig. Jag har lärt mig mycket vill jag lova. Men till priset av att jag inte kan kommunicera normalt med hela meningar vardagsspråk, haha.

Jag känner igen tendenserna från juridikplugget. Man blir så inkörd i juridiskan att man inte kan prata normalt. Skönt att en av mina bästa vänner också behärskar detta språk! Min sambo har dock ena foten kvar i juridiskan och kan också förstå detta kluriga språk.

Nu är det dock "rättssociologiskan" som utgör mitt hjärnspöke... Ahhhh. Får mig att känna såhär:

bara för att jag måste sitter jag fast

Disciplinen har jag ju. Men jag har också: ont i magen (menshelvete), ont i huvudet (stresshelvete), ont i armarna (lagboks- och tunga böcker-kånkandeshelvete).

Jag måste få ihop hemtentan snart. Har tre uppgifter kvar (de största) och jag känner att jag är fast. Å ena sidan tycker jag frågorna är fantastiskt roliga och jag känner att jag ändå har pejl på dem trots att jag missat typ hela kursen so far, men å andra sidan tycker jag de är svåra och omöjliga att svara på.

Mina knep när jag kör fast brukar vara att kalla på mitt inre lugn. Det värsta är att det inte brukar funka. Då måste jag skapa mig ett lugn för stunden. Det kan t.ex. vara att jag får kramas en stund med min kära sambo. Eller skratta hejdlöst och tramsa med min fina Els.

Inget av ovanstående alternativ är möjligt just nu. Så vad gör jag?

Jag försöker tro på mig själv.

Söndagsmys m fina fbk

På väg hem från malmö nu, har varit en mysig eftermiddag med mina fina vänner, mitt fbk. Vi pratar alltid mycket, om våra liv, utbildningar, jobb, politik, allt. Är så tacksam att jag har de människorna så nära. Är ledsen att vi inte ses som förr, vi jobbade på samma jobb, åt middag ihop, fixade lunchlådor och var tajta. Tajta är vi fortfarande, men på ett annat sätt. Vi konstaterade idag att vi liksom alla ändå är i ett stadie i livet där vi börjar bilda våra egna liv väldigt mycket. Men jag är ändå tacksam att jag får ha deras vänskap. Det betyder mycket. Det är livets skola, de är min familj.

Söndagsmys m fina fbk

På väg hem från malmö nu, har varit en mysig eftermiddag med mina fina vänner, mitt fbk. Vi pratar alltid mycket, om våra liv, utbildningar, jobb, politik, allt. Är så tacksam att jag har de människorna så nära. Är ledsen att vi inte ses som förr, vi jobbade på samma jobb, åt middag ihop, fixade lunchlådor och var tajta. Tajta är vi fortfarande, men på ett annat sätt. Vi konstaterade idag att vi liksom alla ändå är i ett stadie i livet där vi börjar bilda våra egna liv väldigt mycket. Men jag är ändå tacksam att jag får ha deras vänskap. Det betyder mycket. Det är livets skola, de är min familj.

postmodernism

Mycket intressant läsning nu om ovanstående ämne. Zygmunt Baumans postmoderna karaktärstyper, flanören, turisten, spelaren och vagabonden. I en tid som denna bör vi alla reflektera över de estetiserande tillstånd som vi befinner oss i, konsumerande, spenderande, identifierande, medialiserande, klassificerande...

Bauman kritiserar ju modernitetens förnuftstro och kontrollbehov. Kanske är det något man kan försöka ta till sig av. Baumans kritik riktas mot att det som är viktigt idag är individens ställning och hennes skills som konsument.

Vart är vi påväg undrar nog både jag och Bauman. Eller ja, han vet säkert svaret. Men inte jag.

kyrkråttorna trivs

Man skulle nog kunna säga att man vänjer sig vid det mesta. Fast givetvis finns det hemskheter och fasor som man aldrig ska behöva vänja sig vid. Men att exempelvis ha det ekonomiskt tufft en period, det kan man ju hantera. Jag och K har funnit oss. Tömt skafferi och kylskåp in till sista tuggan, vänt på kronor, handlat enligt en stram budget - och vi mår bra. Lyckan sitter inte i att handla en massa, lycka består inte i storkonsumtion. Lycka består i att få mat för dagen, ha vänner och familj omkring sig, ha hälsan, och få utbilda sig eller arbeta efter egen förmåga och vilja.

Denna vecka har, min segdragna förkylning till trots, kantats av intressanta föreläsningar. Två av dem har jag nämnt i bloggen redan, igår var det dags för Kajsa Ekis Ekman, författare och skribent, feminist och inspiratör. Mycket intressant föreläsning där hon beskriver förtrycket som finns i prostitution och även surrogatmödraskap. Hon har även skrivit en bok om detta - Varat och Varan, utgiven på Leopard Förlag. http://www.leopardforlag.se/Article/View/?articleId=187

Kajsa Ekis Ekman på café Athen, foto av K.

Jag köpte boken, trots att jag knappt har pengar, men jag var bara tvungen. Jag fick ju den signerad! Ska bli mycket intressant läsning. Får bli parallellt med all kurslitteratur jag plöjer för tillfället. Men jag lovar dig Kajsa Ekis Ekman att jag kommer tillägna din bok inte bara min hjärna, utan även mitt hjärta, som klappar extra hårt för kvinnors rättigheter.

So join the feminist movement - now.

Föreläsning i Asylrätt, del 1

Ikväll var det alltså första i raden av fyra föreläsningar på temat asylrätt som Amnestys juristgrupp i Lund står bakom. Det var en mycket givande introduktion till asylrätten, av professor Gregor Noll (Juridiska fakulteten Lund). Gregor är en väldigt kunnig och inspirerande föreläsare, så det var väldigt roligt att få lyssna på honom. Ser framemot de kommande föreläsningarna. Asylrätten är ett viktigt rättsområde som behandlar en av de viktigaste värden vi har - rätten till trygghet, rätten till skydd. Vi står i dag i Sverige inför en politisk situation där man sänder en signal till människor att alla inte är välkomna. Det tycker jag är hemskt. Människor flyr från hemskheter som vi i Sverige inte normalt kan sätta oss in i eller förstå. Det finns inte uttryckligen idag en rätt till asyl enligt internationell humanitär rätt. Men det finns förbud mot att återsända människor in i förtryck. Mänskliga rättigheter är värt att kämpa för, så kom igen och gör det Du kan.

Foto av K (undefined-t.blogspot.com)

Nu blir det lite kvällsmys med K och ett glas vin och en bra dokumentär.

Medicinen består av jazz och mys

Känner att det blev en för lång dag igår med en igångtriggad stress och så sov jag oroligt inatt när det stormade som fan. Klass 2-varning enligt nyheterna. Jag är hemma och försöker vila upp mig så att jag blir ordentligt frisk nu. Har ju en viktig föreläsning ikväll jag vill gå på!

Nu myser jag med lite jazz, Django Reinhardt närmare bestämt. En fantastiskt mysig typ av musik - min syster beskrev det som "fransk caféjazz", en bra beskrivning för att få en känsla för vad det är för musik ifall man inte känner till musiken. K ligger och sover i soffan bredvid, stackaren har ont i sin stukade fot.

Ibland går det inte som man tänkt sig, saker blir inte gjorda i rätt ordning etc, men jag hävdar envist och bestämt att man kan nå sitt mål ändå. Det passar inte alla att gå raka vägen, helt perfekt och klanderfritt. Nej, för vissa är det helt enkelt mer lockande att göra det lite töligare för sig, som en av mina närmaste vänner så väl har uttryckt sig.

Nu - vila.

Jag nischar mig

Nu ska jag börja ta åt mig av lite råd från de mer etablerade bloggarna och har därför kommit till insikt om vilken nisch min blogg ska ha. Jag tror att det blir en lite politisk-feministisk blogg. Inspiration till detta fick jag nu ikväll efter en mycket intressant debatt mellan Kajsa Ekis Ekman (journalist, författare och debattör), Jenny Westerstrand (jur.dr och debattör) och Sven-Erik Alhem (f.d överåklagare och numera debattör) som juridiska fakulteten anordnade som handlade om sexualitet, sexköp och juridik. Mycket intressant debatt med mycket intressanta inlägg från debattanterna ifråga.

Jag inser hur många människor det finns som inspirerar med sina tankar, sina verk och sitt mod. Dessa vill jag lyfta fram.

Hur?

Jo, genom att ha något som jag kallar för veckans porträtt, där jag lyfter fram och belyser en person som jag tycker har/har haft något viktigt budskap. Det ska bli en intressant uppgift som jag hoppas kommer lära mig lika mycket som mina eventuella läsare.

Tung i huvudet

Och tung i kroppen. Har försökt klämma lite plugg nu, gick ok. Straffrätten är ändå roligare än T6.

Förut mådde jag inte alls bra. Konstig känsla rent fysiskt men också psykiskt. Dagens lärdom är för övrigt att om man tycker att man har vardagsbekymmer och är allmänt ängslig och känner sig grå - se då en dokumentär om USA:s utrikes-, alternativt försvarspolitik. Då inser man att det finns riktigt FETA bekymmer med det landet alltså. Suck.

Nu ska de ut och kriga i rymden. På riktigt. Och det hela är fett hemligstämplat vad gäller den offensiva delen, man pratar endastöppet om en defensiv del, "man måste ju kunna försvara sig ifall någon annan angriper". De vill tillverka och utstationera så kallade antisatelliter.

I dokumentären framkommer också fakta om hur förödande det skulle vara att föra krig i rymden, och vad som händer ifall de satelliter som utstationerats i rymden som styr vårt dagliga liv (mobil, internet, banker, datorsystem, GPS, you name it) - det skulle innebära en kollaps.

Varför är USA ett sådan krigshetsande och blodtörstande nation? Varför varför varför.

Se dokumentären Pax Americana (ja, den heter så!) här: http://svtplay.se/t/103472/dokument_utifran

Chip och hej.

Mixed emotions

Det gick så bra igår ju, med plugg. Kändes skönt att komma igång igen. Vaknar idag av klockan som påminner mig om tvättiden kl. 07.00... Har sån huvudvärk idag och måste hinna plugga en del idag. Känner att jag har annat i sinnet.

Tänker på de senaste nyhetsrapporteringarna om upproret i Egypten, och dessförinnan Tunisien. Modiga är många av de människor, och framförallt kvinnor, som gått ut och protesterat, demonstrerat, markerat. Att leva i en diktatur måste vara fruktansvärt. Att alltid vara rädd för godtyckliga ingripanden från statsmakterna, våld och beslag av egendomar. Mänskliga rättigheter, inget värt under sådant styre. Alla mina tankar till de som kämpar, och som står upp för sina rättigheter. Extra eloge till kvinnorna som orkar. Ni bär alltid den tyngsta bördan.

Måste avsluta med en bild som gör mig glad. Mina kämpar:

Ni är så bäst

Världen blöder och jag står paralyserad och ser på...

Back on track

Fast ja, inte skidspåret då alltså (höhö). Idag satt jag med Els och pluggade, hon fick verkligen igång mitt humör efter en deppig period nu pga förkylning och stress med pengar och sånt. Men nu kör vi igen!

Har haft en hektisk tidsperiod bakom mig inser jag nu, och det jag behöver är att sitta ned och samla tankarna, börja planera inför vårterminen och sommaren, se över vad jag vill göra i höst, om det är uppehåll från studierna som kanske är lägligt. Och framförallt måste jag söka jobb. I nuläget känns det viktigt. Av ekonomiska skäl, men även för att göra annat. Jag gillar skolan, och ämnesvalet är jag glad och nöjd över, men jag behöver ibland göra annat för att kompensera för det som utbildningen inte ger - arbetslivserfarenhet och annan nyttig livskunskap. Jag är glad över mina ideella engagemang, de får mig att palla med mina stundom överteoretiska studier.

Nu ser jag framemot en mysig kväll, jag och K gör lasagne (vegetarisk), och ska käka godis snart. Känner mig väldigt trött efter dagens plugg så känner att en lugn kväll utsträckt på soffan låter alldeles lagom för mig.

Nu är jag trött.

Inspiration

Ja, inspiration kan ju komma från alla möjliga håll. I dag och i kväll kommer det från På spåret på svt, och därefter Skavlan. På spåret för att det fick mig och K att känna oss duktiga och kunniga (=vi kan!), och sedan Skavlan för de intressanta människorna som han intervjuade denna gången. Det fick mig att komma till insikt om vissa saker. Det går upp och ned i livet. Det finns saker som man inte kommer undan. Perioder som är jobbiga, långa, sega, svåra att uthärda, och som inte verkar ha ett slut. Men jag hatar att ge upp! Jag mår egentligen lite kasst just nu, inte bara på grund av den ihärdiga förkylningen, utan också på grund av en gnagande oro för det vardagliga ekonomiska livet. Att inte ha pengar. Alls. Att förlita sig helt på en kärleksfull och omhändertagande sambo, som iallafall har en lön som kan ge en mat på bordet. Att släppa kontrollen så totalt. Att bli helt ödmjuk inför att alla kan hamna på bar backe.

Det viktiga är nog hur vi tar hand om varandra.
- make love, not war

Vy över Branäs

Hemma igen

Hemma igen efter en underbar skidresa i Värmland. Fantastiskt mysig resa, trots att jag ådrog mig en dunderförkylning och fick feber och fortfarande är sjuk. Men skidor hann jag åka och fy bövelen vad det är roligt! Jag är helt såld på det. Nästa skidresa snart tack!

Nu hoppas jag bli frisk snart, har tonvis med plugg att ta igen. Borde ringa csn nu också och få besked om när jag får pengar, i mars eller april... Suck. Nudlar fram tills dess alltså.

Live from Branäs

Nu sitter vi, det rebelliska gänget, på after ski i Branäs, Värmland. Ok, Els fattas i gänget, men så får det vara denna gång. Vi är brakförkylda, glada, pratar dialekter och allt mellan himmel och regnbåge. Backen är härlig och skidor är underbart. Jag njuter av dessa mysiga människor, typ familj. Els saknas som sagt men hon är alltid med på länk. K är världens snyggaste och duktigaste skidlärare. Jag är nöjd. Hörs mer sen! Over and out.