Försöker med min tid

Trött och sliten. Proppad med magnecyl försöker jag orka jobb. Har haft blixtrande ont i bröstet idag och jag tror att den fysiska smärtan egentligen är underlägsen den andra. Försöker hämta inspiration till plugglustan genom att se en bra dokumentär i två delar om en mycket intressant person: Dag Hammarskjöld. Finns här i två delar, kallad Fredens pris. Rekommenderas!




Mest känd för sin insats som FN:s generalsekreterare, svenske nationalekonomen Dag Hammarskjöld. Bild från Wikipedia.



Påven Johanna

bild från filmpunkten.se

Donna Woolfolk Cross ger en skönlitterär skildring av den mytomspunna påven Johannas liv och gärningar.

Efter rekommendation eller snarare uppmaning (!) av två av mina närmaste vänner samt deras föräldrar har jag läst denna otroligt spännande och smarta berättelse om en fantastisk kvinna som föds som Johanna av Ingelheim och dör som påve Johannes VIII efter en lång och händelserik karriär inom katolska kyrkan under den första halvan av 800-talet.

Johanna upprör sin far, prästen, till bristningsgränsen då hon redan tidigt utmanar sina båda bröder intellektuellt. Matteus, den älskade storebrodern som var ämnad att gå i faderns fotspår dör hastigt i en sjukdom, varpå det sakta men säkert uppdagas att Johanna fått lektioner av brodern, hon kan alltså både läsa och skriva, latin såväl som grekiska, utöver modersmålet. När fadern därefter upptäcker att hon fått en bok av Matteus' lärare Asklepios, som tidigt förstod Johannas begåvning, låter han misshandla Johanna och lämnar henne medvetslös. Hon är onaturlig och totalt ogiltigförklarad av honom, och faderns brutala behandling får således konsekvensen att Johanna så småningom lämnar sitt hem och därmed också sin sachsiska hedningamoder Gudrun. Modern, en kvinna Johanna älskar och beundrar, som lärt Johanna allt om asagudarnas värld, som ger sin dotter det livsavgörande rådet: "Ge dig aldrig åt en man".

Som flicka i katedralskola efter rekommendation av Asklepios, blir hon bespottad och hånad av sina mindre begåvade (manliga) klasskamrater och får se sin yngre bror Johannes vända sig totalt emot henne. Hennes nit och hennes flit för henne vidare, och någonstans på vägen lämnar hon sin identitet som Johanna och blir munken Johannes Anglicus, för att slutligen väljas som påve i Rom.

Vägen dit är spännande, kantad av kärlek, våld, intelligent dialog och skarpsinniga tankegångar, allt i en fascinerande blandning av religion och klassisk argumentationslära. Vid några tillfällen tycks mig Johanna vara en alldeles utmärkt jurist, och bokens skönlitterära skildring till trots så får författaren mig att förstå att Johanna av Ingelheim var något alldeles speciellt.

Och det är klart att hon har funnits. Läs boken och njut av en hänförande livshistoria.

- Eugenia, 200-talet, dotter till ståthållaren av Alexandria, munk som blev vald till abbot
- Hildegund, 1100-talet, levde som munk i Schönau fram till sin död
- Mary Reade, 1700-talet, sjörövare
- Hannah Snell, menig och matros i brittiska flottan
- Okänd kvinna, 1800-talet, som under täcknamnet James Barry utnämndes till generalinspektör inom brittiska sjukvården
- Loreta Janeta Velaquez, som under namnet Harry Buford stred i slaget vid Bull Run under amerikanska inbördeskriget
- Teresinha Gomez, 1900-talet, låtsades vara man i arton år och erhöll flera fina militära utmärkelser och blev general inom portugisiska armén. Avslöjades 1994, anhölls för bedrägeri och tvingades genomgå läkarundersökning.

Författaren ger i bokens slut sin kommentar angående påven Johannas existens.

Kokain



bild från bokus.com


Har läst Lasse Wierups och Erik de La Regueras bok Kokain. Tidigare har jag läst Tom Feilings bok med samma titel men inte förrän nu ger förstnämnda författare mig en ordentlig inblick i den smutsiga värld som de facto omgärdar denna tämligen populära drog. Vad Wierup och de La Reguera gör är att de grundligt och idogt intervjuar och möter personer med diverse roller i dramat, från den typiska svenska "finknarkaren" till medelsvenssons, småkriminella, langare, gangsters - alla. Inte bara de som finns i Sverige. Wierup och de La Reguera har besökt de länder i Sydamerika som sedan långt tillbaka spelar ett politiskt spel med stormakternas stormakt USA. Ett politiskt spel som också är ett spel med kokain. De vågar möta människor som är delar av denna extremt våldsamma värld, ett pseudosamhälle som styrs av kokainkarteller bakom en demokratisk fasad, och som tvingar människor in i total fattigdom och ett liv i misär i storstädernas förorter där den enda utvägen är att ansluta sig till det hjul som snurrar med säkerhet - cocaine business.

Kokain är en omtalad drog, inte bara för att det åter igen stigit i popularitet och därtill letat sig fram bland flera samhällsklasser. Kokain är också omtalat för dess ursprung i form av kokabusken och det internationella samfundets inställning till odlingen av denna buske. Från att ha varit en buske som indianfolk livnärt sig på, och fortfarande gör för dess hälsosamma och lindrande effekter när det ännu är en oförädlad örtsubstans, blev denna buske föremål för omfattande produktion av den kemiska substansen kokain i stort sett under sträng och våldsam uppsyn av olika paramilitära grupper och maffior.

Författarna ger en mycket grundlig och trovärdig skildring av kokainets framfart och historia i världen, men också i Sverige. Intressant att få lärdom om är att det i princip bara i Stockholm som narkotikapolisen jobbar aktivt och hårt genom sin krogsektion. Motstycke saknas i våra två andra storstäder Göteborg och Malmö, trots att drogen är lika närvarande i dessa. Kanske har det berott på drogens historia som lyxdrog för överklassen, vilka kanske endast funnits representerade på Stockholms innekrogar.

Avslutningsvis frågar sig författarna om en legalisering av drogerna kan vara en lösning på det våld och den fattigdom som droghandeln skapar. De argumenterar lite korfattat för och emot och kommer i princip fram till det som de flesta torde komma fram till - en legalisering skulle antagligen skapa fler (miss-)brukare och maffian skulle helt enkelt finna en kassako i den illegala marknad som troligtvis skulle skapas vid sidan av.

Utmaningarna är många. Läs boken och glöm inte att varje enskild individs efterfrågan stärker droghandelns ställning i världen där människor berövas allt vad de äger och har för vår lyxkonsumtion av detta vita pulver.  

Changes

I en dokumentär på Svt talas det om det nya Afrika, och jag gläds åt att få se en kontinent som växer och får uppleva begynnelsen av ett välfärdssamhälle som tidigare varit förbehållet västvärlden. Med syftet att ge en bild av ett Afrika som gör framsteg har journalisterna riktat in sig på de länder i Afrika som återhämtat sig från extrema svårigheter, däribland Malawi, Ghana men framförallt Rwanda. Jag minns nyhetssändningar från när jag var liten med skakande bilder från ett land i totalt kaos och misär, och senare var folkmordet ett faktum.

Utan att man för den sakens skull ska undvika att visa hemskheter så är det ändå fantastiskt att få se och glädjas åt att världen ibland blir bättre!

Kyss mig - av Alexandra-Therese Keining och Josefine Tengblad

Såg denna film med K. En skönt filmad historia om Mia och Frida och deras oväntade men heta känslor för varandra. Båda är runt 30 och Mia planerar bröllop med pojkvännen Tim. Det skimrar och lyser om de tu, och redan tidigt i filmen tränger de starka känslorna igenom bioduken. De två huvudrollsinnehavarna spelar sina roller mycket väl.

Det bästa med berättelsen är att den känns. Den känns på riktigt och den känns äkta. Den känns realistisk, för detta är människor, kvinnor som älskar. DET är en del av verkligheten. Det kändes i magen när man genom närbilden på Mia ser förvirringen, rädslan och de snabba besluten. Den inre striden. Frida närmar sig Mia sakta men självsäkert. Kärleken visas tydligt, ärligt, naket och passionerat. Rå skönhet som inte är tillfixad. Ljuset är i varm ton som passar kamerans närgångna stil.

Lasermannen - en berättelse om Sverige

Denna fyrahundra sidor tjocka bok har tagit mig med storm. Gellert Tamas målar historiskt riktigt upp bilden av ett Sverige i uppror, ett Sverige som inte lyckas ta hand om sin befolkning. Ett Sverige utan ekonomi, utan gemenskap och till synes utan hopp. Till detta  en berättelse om en man som med sitt vapen agerar lika kallt och beräknande som Ny Demokrati agerar putslustigt och inskränkt. Historien börjar med ett litet barn som inte får vara med och leka. Som har svart hår.

Tamas har fått exklusiva intervjuer med John Ausonius, mer känd som Lasermannen. Boken är ett fantastiskt reportage om hur samhället paralyseras och vad hatet och isoleringen gör med människor. Jag har genom denna bok fått en fantastisk insikt i det skeende i Sverige som med Sverigedemokraternas intåg i senaste valet såg ut att kunna upprepa sig. I Norge nyligen trängde ett liknande hat fram genom det brutala massmordet på AUF-ungdomar på Utöya.

Kunskap är makt, och med pennan och hjärtat kan man förändra mycket. Jag önskar att en läste Tamas bok i skolorna. Ingen kan lämnas oberörd av vittnesmålen och offrens berättelser. Tack till Elsa som rekommenderat denna bok till mig, antagligen över ett glas vin någongång för något år sedan.

Älskad och saknad familjemedlem



Foto Line Degerhammar


Du gjorde alltid ditt yttersta. Egensinnig som fan, kärleksfull som få. Klok som attan. Alltid när jag grät så kom du och tröstade. Förlåt att jag ibland drog i kopplet, förlåt att jag ibland tog ut min stress och ilska genom hårda ord. Förlåt att jag inte alltid visade dig den största maximala respekt. Du betyder så mycket för mig och jag saknar dig så jävla mycket. Du doftade så gott och var så mild. Stark och självständig gav du självgoda hanar en omgång. Sann feminist och en äkta hundkatt. De som säger att du bara var ett husdjur, de kan inte riktigt förstå. Ibland ser jag dig ligga på mattan, eller i hallen. Ibland hör jag dig spinna, morra eller allmänt bara snacka. Din själ ska alltid finnas med mig.

Jag älskar dig för alltid, vackraste och goaste Happi.
Vila i frid (och bada så mycket du vill)