Känslan när en dricker grönt jasminte

Då kan något av följande inträffa:

- Jag får en djup filosofisk insikt, ofta bottnad i komplexiteten med att vara en levande varelse med potentiellt noll syfte annat än att bara existera för existerandes skull

- Universums (multiversums) stora mysterier klarnar för mig på ett slumpmässigt antal sekunder och jag hinner aldrig, ALDRIG samla mig nog att skriva ned allt jag fått tänka på innan tankarna är bortflugna för att möjligen återkomma någon oförutsedd annan gång

- Jag får stora visioner om hur jag vill leva egentligen, och vad som är viktigt i livet (det inkluderar alltid  kärlek, att ha en familj som består av hundar och nåt annat djur, att hålla på med något kreativt, utmana mig fysiskt och att meditera VARJE dag)

- Jag blir lycklig för ingenting och samtidigt olycklig över världens alla orättvisor, hämndlysten på det system som förtrycker vissa och upphöjer andra (och inser att min möjlighet att förändra är: inte jättestor i detta system)

- Jag förvandlas till en slags kroppslig/själslig mellanstation för själar som vandrar genom historien, och jag inser att fan, mina historiska systrars berättelser också oundvikligen är mina

Det är aldrig konstiga substanser i teet jag dricker. Det är mest en symbolisk grej det här med tedrickandet. Det är bara te. Men jag dricker mer te nu än förut. Det har börjat bli så att jag förväntar mig att något ska hända när jag dricker te.

Ja, jag kanske inte ska skriva mer nu och linda in mig i något jag inte kan nysta upp.