måndag 28 mars 2011

In between a little bit of everything

Hade en mysig dag igår, med brunch med fina vänner, och sedan lite extra tid med två av dem, finaste E och J. Till oss anslöt sig K när hon slutat jobb.

Gårdagen fick mig att inse mycket. Just nu är jag inne i en flummig period av lite skola, jobb, mycket filosoferande och livsbejakande, samt en del häng med fantastiska vänner. Och långa, underbara stunder med K, även vi har ofta djupa samtal om livet och framtiden.

Vi diskuterar ofta vitt och brett i vårt gäng, och med E och J kom diskussionen om surrogatmödraskap upp. Det är en mycket svårdebatterad fråga som kräver att man faktiskt ser de olika perspektiven på vad det är man vill uppnå och vem som får betala och till vilket pris.

Eftersom jag just nu läser en bok av en författare som debatterar bl.a. frågan om surrogatmödraskap (Se mitt förra inlägg om Kajsa Ekis Ekman, hennes bok Varat och Varan) inser jag att jag gått från noll kunskap om själva surrogatmödraskapet som fenomen, till att börja förstå det och inse dess komplexitet. Vårt mänskliga driv att ha barn, av egoistiska skäl såväl som andra skäl, gör att vi inventerar nya sätt att nå vårt mål. Men i sammanhanget finns också en vilja att hjälpa de par som av naturliga skäl inte kan skapa liv tillsammans, utan som behöver hjälp av motsatt kön. Det finns nätverk som tillhandahåller surrogatmammor, som består av kvinnor som mot betalning bär ens barn och sedan föder det och överlämnar till de nya föräldrarna.

Jag förstår viljan att hjälpa, och vet att den kan skänka så många människor glädje och lycka att få ett barn. Många är de människor som på grund av denna längtan kommer att bli underbara föräldrar. Svårigheten är dock det faktum att många kvinnor riskerar att hamna i kläm, och de blir reducerade till att vara en livmoder. Kanske för att det är det enda sättet för dem att försörja sig. Indien är ett exempel på ett land där denna "industri" växt sig starkare. Handel med livmödrar kan bli ett faktum.

Frågan är stor och komplicerad och jag kan inte påstå att jag har ett svar på vad som är riktigt. Som vi diskuterade igår så finns inget tydligt svar eller tydlig lösning på hur denna typen av "barnaalstrande" ska gå til för att kunna tillmötesgå båda parter på ett rimligt sätt.

Eftersom jag ska plugga en del idag, tyvärr ej på ovanstående ämne, så måste jag lämna denna svåra fråga ett tag. Men den är värd att tänkas på, debatteras, benas ut, ifrågasättas och lösas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar