lördag 29 januari 2011

...

Ja då bär det iväg. Det ska bli underbart. Skönt att komma iväg och glömma de senaste dagarnas stress och oro och klumpen i magen. Nu kör vi. Eller som min goa sambo säger: de e bar å åk! Eller hur K?!!

Els, finaste vän. Vi önskar du åkte med oss! Vi får försöka klara oss utan ditt underbara sällskap.

Se upp i backen!

fredag 28 januari 2011

Nej nej nej

Vet inte hur mycket tid jag spenderat med att tala med typ varenda handläggare på centrala studiestödsnämnden...

Det hela hänger på ett avtal mellan skolan och csn. Och detta avtal är det ingen som har koll på. Jippi.

Jag befarar det värsta. Inga pengar förrän i slutet av mars, och då inte ens motsvarande 30 hp. Desperat läge.

Tur att jag ska åka iväg på en mysig resa som, dam gudrun, redan är betald! Ska bli underbart att få komma iväg. K, tack för att du håller mig över ytan och gör så att jag kan andas. Tack Els för att du ger näring till själen med din bitska humor och en stor näve kärlek.

Oh future, what do you plan for me now...

onsdag 26 januari 2011

Mannen är person och kvinnan en kropp?

Man får ju verkligen försöka behärska sig när man hör om det. Journalisten Helena Brors har kartlagt en variant av sedesam klädsel som för de flesta människor i väst hör ihop med islam och burka/niqab-beklädda kvinnor. Nu är det land of freedom själv som står för den sedesamma och religiöst påbjudna klädseln.

Grundare av dessa riktlinjer är den amerikanska konfessionella organisationen Pure Fashion. De förespråkar en modest men ändå kvinnlig klädstil - unga flickor kan gå kurser för att, enligt min mening, indoktrineras. För att behålla en neutral ton i detta inlägg så kan tiläggas att det som flickorna får lära sig är att klä sig sött, smakfullt men absolut inte provokativt. Jag tycker att det liknar lite "kvinnor tänk på hur ni klär er för att ni vet att män inte kan (och bör?!) tygla sina lustar". 
Se mer på http://feministisktperspektiv.se/2011/01/21/inte-bara-burka/

Dam Gudrun, bevare mig väl.

tisdag 25 januari 2011

Nej nu -------!!!

Sentensen what the fuck har aldrig surrat så mycket i min skalle som nu. Utöver det dagliga bryet med mycket plugg (för närvarande pluggar jag dessutom dubbelt) och en kommande tenta i roliga men extremt utmanande straffrätt och straffprocessrätt så får man reda på att de nya strängare reglerna för csn:s myndighetsutövning, sedan 1 juli 2010, medfört att jag inte får studiemedel förrän i mars. Suck. För en utmärkt kommentar på området se min vän Els' blogg: elsa89.blogg.se
(Det är för övrigt till henne jag brukar vända mig med gnäll, gråt, glädje och förhoppningsvis lite pepp ibland)

Els - back to basics!
 Så de kommande veckorna blir en utmaning. 5 veckor utan inkomst. Människor världen över klarar detta dagligen. Så då måste även jag.

Ordna upp ett bekymmer och du håller hundra andra från dig.
Kinesiskt ordspråk.

Mitt förhållande till CSN

Det tutar upptaget i deras telefon, hur är detta möjligt? Har de ändrat det olidliga kösystemet till ett en-person-åt-gången-förfarande? Jag är helt mållös.

Bakgrunden till detta är givetvis att CSN har en någorlunda central funktion, livsuppehållande kan man kalla det, och genom att dröja med det sedvanliga beslutet om studiemedel så är min stressfaktor uppe hos gud nånstans... Känns piss med tanke på att vi åker på skidresa på lördag och ska innan dess betala alla räkningar. Känns inte toppen. Jag hoppas på en lösning, snarast.

I övrigt började dagen intressant. Ställde klockan på 8.00, vaknade inte, har inget minne av att jag stängt av larmet heller, och vaknar sedan klockan 10.40. Då skulle jag varit på föreläsning sedan 40 minuter tillbaka.

Jag kastade mig iväg med hjälp av min fina K, och möttes av en glad och fin Elsa i föreläsningssalen som dessutom hade en mycket god morotsbulle till mig! Hennes recept finns på hennes blogg: elsa89.blogg.se

Dagens känsla förmedlas utmärkt i denna utlämnande bild:


Trött? Hell yeah.


måndag 24 januari 2011

tack

Idag känner jag tacksamhet till världens alla kämpar, som kämpar mot förtryck och orättvisor. Kvinnors rättigheter ligger mig varmt om hjärtat och jag beundrar i synnerhet alla de kvinnor som dagligen kämpar mot ett könsrelaterat förtryck och våld. Det är fina rättigheter som konventioner världens länder emellan garanterar oss i ord. Men vad händer när verkligheten är rena rama motsatsen...

Vi tenderar ofta att prata om länder långt borta, och beskriva ett förtryck som åtminstone inte till synes existerar i vår rent geografiska närhet. Men det är att stoppa huvudet i sanden. Våra rättigheter som människor, exempelvis de artiklar i Europakonventionen som bland annat stadgar förbud mot diskriminering, rätten till yttrandefrihet m.m., är långt i från självklara för många människor, även i västvärlden/Europa/USA. Jag har turen som känner människor som dagligen försöker att åstadkomma förändring - sådana människor inspirerar mig. Man kan inte rädda hela världen. Men man kan alltid hjälpa någon.

söndag 23 januari 2011

Söndagsmiddag

Föräldrar och syster på besök, middag bestående av laxburgare och ekologiskt mos med avokadosallad i senapsdressing à la K. Hon är fantastisk kock. Det var väldigt skönt att träffa familjen. Skön stämning med skratt och prat och gamla minnen som åker fram. Gott vin till det och kladdkaka med after eight i.

I allas vårt minne under kvällen var, och är, du, älskade Happi. Rest in peace. And continue to scare the shit out of those male dogs. Älskar dig.


Foto Line Degerhammar